Människokroppen, blodomloppet och
andningsapparaten
Hem > Sajtkarta
>
Kosmos vetenskaper >
Naturvetenskap > Människokroppen,
blodomloppet och andningsapparaten
Hur kommer syret in i kroppen?
 |
Inandningsluften
innehåller syre som
kommer in i våra lungor. Vi andas
in luft med 21 % syrgas och 0,03 % koldioxid. Vi andas ut 16 % syrgas och 4 %
koldioxid. Under lungorna arbetar en stor muskel som kallas mellangärdet. Då
muskeln spänner sig dras den ihop och drar nedre delen av brösthålan
nedåt. Nedre delen av lungorna dras då också med. Brösthålan förstoras
och lungorna också. Luft strömmar in i lungorna.
Mellangärdet visas med röd färg.
Vänster bild:
Inandning. Aktiv process - muskeln spänns - dras ihop.
Höger bild: Utandning. Passiv process - muskeln slappnar av - töjs ut. |
Hur tas syret tar upp i lungorna
 |
Luftstrupen
delar sig i två luftrör. Ett luftrör leder till varje lunga. Luftröret
grenar upp sig och längst ut i varje gren sitter en lungblåsa. Det
syrefattiga blodet från hjärtat (på bilden blått - i verkligheten
mörkrött) tar upp syre från luften. Detta
gör att blodet blir syrerikt (på bilden rött - i verkligheten ljusrött). Koldioxid
från blodet går ut till lungblåsan och ut med utandningsluften.
Varför syret vandrar in
till blodet
från lungblåsorna är att syrgastrycket är högre i luften och lägre i
blodet. Denna tryckskillnad jämnas automatiskt ut så gått det
går. Samma princip
gäller för koldioxid fast här är det tvärtom.
Syret har nu tagits upp av små celler
i blodet som
kallas röda blodkroppar. De röda blodkropparna innehåller ett protein
som heter hemoglobin. Det är hemoglobinet som gör blodet rött. Det syrerika
blodet pumpas vidare till hjärtat. |
Hur ser hjärtat ut inuti?
 |
Hjärtat är en muskel som hela tiden pumpar blod genom blodkärl till
alla kroppsdelar. Hjärtat pumpar omkring 70 slag per minut. Man säger att
pulsen är 70. Hjärtat består
av
egentligen två pumpar som
pumpar samtidigt. En pumpdel består av höger förmak och höger kammare. Den
andra pumpdelen består av vänster förmak och vänster kammare.
Det finns klaffar mellan förmak och kammare (segelklaffar)
men även mellan kammare och utledande artärer (fickklaffar). När
kammarens muskler drar ihop sig, pumpas blodet ut i artären. Samtidigt slår
klaffarna mellan förmak och kammare igen. Dessa klaffar gör att blodet inte pumps
tillbaka till förmaken. På samman sätt när hjärtat vilar mellan slagen
försöker blodet som just pumpats ut genom artären ex. aorta, ta sig tillbaka
till kammaren. Detta går ej eftersom klaffar finns mellan aorta och kammaren. Dessa fickklaffar
hindrar blodet från att rinna tillbaka till kammaren. När läkaren lyssnar på hjärtat
med ett stetoskop är det klaffarna som slår igen som låter. Da-dunk, da-dunk,
da-dunk...osv...Försök se allting framför dig.
|
Stora kretsloppet: Syrerikt blod
skickas ut i kroppen genom aorta, kroppens största artär, för att syresätta
bl.a. hjärnan, lever, njurar, muskler, alltså sådana organ och celler som
behöver syre. Då syret förbrukats i kroppen leds blodet tillbaka till
hjärtat genom hålvenerna.
Lilla kretsloppet: Syresättning av
blodet. Blodet går till lungorna och tillbaka. Det syrefattiga blodet skickas ut från hjärtat genom lungartärerna.
När blodet syresatts i lungornas lungblåsor färdas det syresatta blodet
tillbaka till hjärtat genom lungvenerna. Lungartärerna är de enda artärer
som transporteras syrefattigt blod medan lungvenerna är de enda vener som
transporterar syrerikt blod. Den blå färgen i hjärtat visar att blodet är
syrefattigt
(på bilden blått -
i verkligheten mörkrött).
Syrerikt blod är på bilden
rött - i verkligheten ljusrött.
Varför har hjärtat två förmak och två kammare?
För att syresätta blodet
och bli av med koldioxid från blodet har två kretslopp bildats. Syrefattigt och syrerikt blod skall
inte blandas. Därför är stora och lilla
kretsloppen skiljda från varandra genom en muskelvägg i hjärtat. Det vita i
bilden ovan är själva hjärtmuskeln. En muskel kan bara
dra ihop sig. Om du studerar hjärtat ovan så förstår du vad som händer då
hjärtmuskeln drar ihop sig. Blodet kramas ut.
Blodledningsnätet - artärer, vener, kapillärer
Artär: Blodkärl som leder ut från hjärtat.
Detta blod är syrerikt om det härstammar från aortan och syrefattigt om det
härstammar från lungartärerna.
Ven: Blodkärl som leder blod tillbaka till
hjärtat. Detta blod är syrefattigt om det kommer från stora kretsloppet och
syrerikt om det kommer från lilla kretsloppet.
DVS.
Blodet leds ut från hjärtat till kroppens celler genom blodkärl som kallas
artärer och tillbaka till hjärtat genom blodkärl som kallas vener.
Kapillär: Blodet
måste ju passera mellan artär och ven och dessa mycket tunna blodkärl kallas
kapillärer. Om man sticker sig i fingret tränger blod fram. Detta blod
härstammar från kapillärer. De röda blodkropparna lämnar ifrån sig sitt syre
i kapillärerna. Syret tar sig igenom kapillärväggen och ut till kroppens
celler som då syresätts. På samma sätt lämnar koldioxiden cellerna
och tar sig ut till kapillärerna och in i de röda blodkropparna. Blodet
transporterar nu alltså koldioxid tillbaka till hjärtat. Alla kapillärer
på vägen tillbaka till hjärtat går samman till större och större blodkärl. Dessa
stora uppsamlande blodkärl kallas vener.
Cellandningsreaktionen
Cellen som nu fått syre
använder syret för att framställa energi. Energin gör att cellerna kan
arbeta med sina uppgifter, men även att vi håller en
kroppstemperatur på ca: 37 oC. Energiframställningsreaktionen
kallas cellandningsreaktionen. Koldioxid och en del vatten andas ut. Denna
reaktion sker i kroppens celler.
Syre +
socker
 koldioxid + vatten
+ energi
Frågor
- Hur kommer syret in i
kroppen?
- Vad används syret till?
- Då kroppen använt syre,
vad ger kroppen istället med blodet?
- Var är en artär, ven och
kapillär?
- Hur färdas syret i
blodet?
- Varför är blodet rött?
- Hur mycket syre består
inandningsluften av?
- Hur mycket syre består
utandningsluften av?
- Hur mycket koldioxid
består inandningsluften av?
- Hur mycket koldioxid
består utandningsluften av?
- Vad kallas den stora
muskel som gör att vi kan andas in? Hur går det till - förklara för dig
själv?
- Vad är det för gasutbyte
som sker i lungorna? Varför sker det?
- Vad är puls för
någonting?
- Beskriv skillnaden
mellan kammare och förmak?
- Vad är en artär och en
ven?
- Vad är en kapillär?
- Vad är det som låter då
läkaren lyssnar på hjärtat.
- Vilken är det det
stora
kretsloppets uppgift?
- Vilken är det det
lilla
kretsloppets uppgift?
- En muskel har bara en
uppgift - vilken?
- Hur får en muskel
energi?
- Var är aorta?
- Vad är hålven?
- Vilken är segelklaffens
uppgift och fickklaffens uppgift? Vad sitter dom?
- Förklara
cellandningsreaktionen?
- Extra: Hur får kroppen socker
till cellandningsreaktionen?
Postad:
2007-02-07 //Lars Helge Swahn Senaste översyn:
2012-02-17
|
